Search
  • David Andréas

Därför sjunger jag om klimatkrisen

Slutet för mänskligheten är större än kärleken.


(Foto Amanda Andréas)


Love hurts, I will ALWAYS love you, Total Eclipse of the heart, All you need is love…

Kärleken är lätt det mest omskrivna ämnet när det kommer till populär musik.

Människan är nästintill besatt av kärlek.

Kärlek som en nyckel till frihet. Kärlek som avgrunden.

Kärlek som det mest eftersträvansvärda sättet att bli sedd.

Men kärlek är på många sätt en utopi. En förhoppning, en riktning, en resa där man får vara beredd att förändras och förhålla till andra.


Kärlek viktigt. Om än viktigare än föda.

Kärlek är det elixir som ingen annan drog kan konkurrera med och varje handling strävar mot kanske till och med när den är till synes kontraproduktiv.


Men jag saknar ett lager till. Bortom relationerna mellan mänskliga kärleken, kärleken till livet i sig, ja till förutsättningarna för livet som vi känner till det. Kärleken till planeten, marken, modern jord som ger oss vår vårt dagliga bröd varje dag men också har kraft att förgöra oss. Nyckeln till känslan av friheten och defacto avgrunden om moder jord blir deprimerad. Hur förhåller vi oss till det ämnet?

1971gick Marvin Gaye från att ha varit en ”sexual healer” och dekadent soulman till att skriva om sociala frågor som rörde politik och även miljön. ”What´s going on”- skivan svänger men texterna berör Vietnam kriget men även ekologiska bekymmer (redan då). Skivbolaget Motown var osugna på att släppa en ”politisk skiva” och hade nog önskat mer ”love and happiness”. Skivan blev dock en succé och är idag en klassiker som fortfarande har relevans.

Så sjung det ditt hjärta känner och jag ska erkänna att jag funnit kärleken. Och att det är lättare att se bortom romantikens hägringar och arbeta för att ge sina barn en framtid med de medel man har.

Den moderna göteborgsskalden Jens Lekman sjunger The End of The World Is Bigger Then Love”. Slutet på det tillstånd som förutsätts för att vi ska känna, längta och kunna ge kärlek är större än kärleken själv.

Just nu befinner vi oss på många sätt i ett tillstånd av upplösning. Vi står inför ett val. Ett val att besluta om obekväma försiktighetsåtgärder för att undvika skenande naturkatastrofala följder som vi inte kan hantera. Eller prokastinera vidare och utrycka klimathotet som en åsikt eller politik.

Det gör ont när knoppar brister. Att mogna, göra uppbrott och att ställa om gör ont.

Utan ett eko system i balans kommer livet för oss människor på planeten att bli minst sagt obekvämt.

Det räcker att hälften vad forskarna säger om läget för den globala uppvärmningen är sant för att man ska tycka att det är på sin plats att utlysa kreativa och radikala regler och restriktioner för att gynna en omställning. Varför verkar det vara lättare att fokusera på vad som går förlorat vid en omställning än vad man vinner. Den självklara långsiktiga vinsten är en fortsatt blomstrande mänsklighet och en rimlig framtid för nästa generationer.

Så varför gör vi inte klimatomställningen till en stor fest dit alla bjuds in.Varför inte göra klimatkrisen till världens största, första gemensamma superhjälte- projekt. En fest där vi kommer överens om att hålla oss till de infria de avtal som finns för att hålla oss under 1,5 grad. (Premiera de företag som ställer om och minska bidrag för fossila initiativ som behöver reduceras till 0%). Låta det bli en fest med mål att bidra till en hållbar livstil. Bjuda in till en minimalistisk men ända maximal upplevelse med fokus på det som är gratis i livet relationer, och ja, kärlek. Äkta kärlek.

Vad gör man när man får panik och blir frustrerad över situationen?

Som privatperson börjar jag med sig själv och mina vanor, sen funderar jag på vilka åtgärder som är mest effektiva utifrån ett större perspektiv. Politiskt, socialt och ekonomisk. Man Allt fler inser snart att vi är på en resa mot ett slut, istället för en ny början. Vi tar men ger inte. Vi lånar men lämnar inte tillbaka. Vi klampar in med skorna och lämnar en röra. Vilka övernattnings gäster gör så?

Vi är linjära på väg till ett enda överordnat mål, mer tillväxt, uppåt framåt.

Naturen däremot är cirkulär. Det är risk att vi frontalkrockar snart , vi och naturen

Så vad är det för system som i grunden anger villkoren för vår uppfattning om värde och tid om inte det ekonomiska systemet vi befinner oss i? Hur kan vi ställa om om vi inte går till roten av problemet för att hitta en lösning?

Den politiska ekonomen Ann Pettifor har på ett aktivistiskt sätt proklamerat hur den finansiella sektorn till mycket står för konserverar ett bibehållande av det rådande systemet. En omställning skulle omkasta både hierarkier och transaktioner.

Hon menar att vi står inför att ställa om och att det finns pengar, men saknas vilja och tydliga politiska direktiv.

The Green New Deal är ett exempel på en plan som skrivits för handling. Det är ett ambitiöst dokument som summerar prioriteringar för hur vi ställer om till en grön ekonomi, gröna jobb och styr bort från fossila bränslen som energi.

Det krävs kreativitet, mod och vilja att förändra beteende och komma till beslut för ett nytt hållbarare system som alla till slut vinner på. Detta är en chans att göra upp med de ojämlikheter, hirarkier, exploatering, korruption och oordning som utarmar inte bara vår planet utan vårt psyke och förhållande till varandra, livets reala värden och vårt enda hem; Moder jord.

Poeten Kenneth Roxroth skriver:


”Against the ruin of the world, the only defence is the creative act”

Så jag fortsätter kombinera min frustration med min kreativitet och skriver om det som är närmast hjärtat - att påverka en hållbar, jämställd värld för min dotter så vi kan dansa tillsammans till Prince som det vore 2999!


/ David

6 views0 comments